Monthly Archives: september 2013

Ofoget möten

Alla dessa jäkla möten. Man blir så hysteriskt trött på möten att man snart funderar på om det borde ingå i ens titel, det vill säga ”mötesdeltagare”. Alla inom en offentlig verksamhet skulle dock få den titeln och den är extremt intetsägande, för vad pågår egentligen på dessa möten? Senast förra veckan samlades ett gäng människor till ett möte för att komma fram till när vi ska ha möte. Då är det något som är riktigt fel, och denna möteskultur är så ingrodd i väggarna här att det knappt går att manövrera bort från. Så fort man springer på någon i korridoren och frågar om en sak, så fort man mailar om något eller ringer så möts man alltid av samma tillvägagångssätt. ”Vi kan väl ta ett möte om det?”. Nej, jag behövde bara ett svar på en fråga, inget jäkla möte.

Det värsta är att de flesta av de möten man går på inte heller är speciellt produktiva. Oftast så är det så att de flesta deltagarna inte är förbereda för fem öre, vilket gör att man måste sitta och redogöra för dessa människor om varför mötet till att börja med blev bokat. När det är klart återstår det kanske en halvtimme för att diskutera saken. Herregud så värdelöst. Mest irriterande blir det när man blir kallad till ett möte av en person som tycker att man har något att tillföra ämnet. När man väl sitter på mötet och vill säga sin sak så blir man avbruten, hela mötet var alltså menat att enbart låta denna person informera oss om vad hen gör. Då kokar det i mig.

Ja. Jag ville bara säga det.

Hotet från Ryssland

Berlinmuren föll, och Sverige avskaffade sitt försvar. Det såg visserligen lite kritiskt ut där ett tag när baltstaterna förklarade sig självständiga, men det löste sig ju. ”Alla” verkar tro att det inte längre finns några risker för krig i Sveriges närområde, och att Ryssland numera är en rätt så beskedlig björn. Sådana tankar är givetvis helt vansinniga! Putin är, om nu någon inte märkt det, en ryss av den gamla skolan, skolad i KGB. Att en sådan inte är att lita på säger sig ju självt. Sveriges nedrustning måste alltså passa honom perfekt.

Inte nödvändigtvis så att Sverige skulle anfallas av Ryssland, men det är ju en fråga om solidaritet med våra grannar också. Baltländerna och Finland främst, men även andra forna sovjetrepubliker. Ryssland agerar mer och mer aggressivt på den internationella arenan efter ett antal svåra år, och säkerligen finns där en stor vilja att visa att man fortfarande är en av de stora pojkarna, med en militär slagkraft som bara USA kan matcha. Sist jag kollade var inte Sverige medlem av NATO, så därifrån har vi knappast någon hjälp att vänta.

Det går snabbt att rusta ned ett försvar, men bygga upp det igen tar tid. Vi kan inte sitta och vänta, nu när det blir allt tydligare att den ryska demokratin inte är annat än fernissa. Putin och hans pojkar har fördelen att de än så länge värderar stabilitet. Men när de uppnått vad de anser vara tillräcklig stabilitet, vad händer då? Och ännu värre, vad kommer efter Putin? Vi kan helt enkelt inte sitta med armarna i kors och vänta på att Ryssland ska visa sina rätta färger, utan måste börja rusta upp det Svenska försvaret NU!

Moderaterna fortsätter att tappa

Moderaterna fortsätter att tappa i opinionsmätningarna, och det är svårt att förstå varför. Om de tappade röster till de andra allianspartierna vore det inte så svårt att förstå. De är ju alla en del av samma allians så att säga, och en del föredrar Folkpartiet framför Moderaterna, eller kristdemokraterna framför Moderaterna. Men det som händer är ju att Socialdemokraterna, vänstern och miljöpartier ökar, på bekostnad av allianspartierna, främst då Moderaterna. Detta trots att alliansen lett Sverige genom den ekonomiska krisen på ett bra sätt, det håller till och med motståndare med om. Varför då detta tapp? Är inte ekonomin viktigt för vanligt folk?

Visst är den det, men då ska vi komma ihåg att Socialdemokraterna under Göran Persson visade att de också kunde hantera svåra ekonomiska tider. Moderaterna och övriga allianspartier kanske därför inte ses som räddare i nöden, utan vanligt folk tycker nog att de gör ett lika bra jobb som sossarna med ekonomin, och då blir det ju helt plötsligt andra frågor som hamnar på tapeten. Eftersom sossarna är i opposition kan de också lova saker och ting, något Moderaterna och övriga allianspartier måste vara försiktiga med. Det kommer nog väljarna att märka om det blir maktskifte efter nästa val, något som verkar troligt. Sossar, miljöpartister och vänsterpartister kommer att få svårt att visa att de är bättre än allianspartierna.

För att kort summera: Socialdemokraterna, vänstern och Miljöpartiet vinner väljare på att de är i opposition, och inte för att folk tycker att Moderaterna gör ett särdeles dåligt jobb.